2004-11-17

De flyttade flyttblocken

Frågan är om de så kallade flyttblocken är nedlagda av inlandsisen eller upplagda av människor?

Tranåsbon Bo Westling är av den senare åsikten och har ägnat 18 år åt att bevisa sin tes. Att de uppallade stenblocken skulle ha skapats av inlandsisen faller på sin egen orimlighet. Inlandsisen hade inget matematiskt sinne och kände inte heller till ”det gyllene snittet”. Att sedan liknande upplagda stenblock även finns i t.ex. Australien, som inte alls har haft någon inlandsis visar att arkeologerna gjorde en stor tabbe när man överlät tolkningen av dessa fynd till geologerna.

Bo Westling höll i söndags en föreläsning över ämnet hos Livsfilosoferna i Tranås. Under 18 år har han kartlagt och gjort praktiska studier huvudsakligen runt sjön Sommen och kan redovisa ett 30-tal uppallade flyttblock.

Gyllene snittet och megalitlinjer
När inlandsisen släppte sitt grepp från det Sydsvenska höglandet blev den stora issjö, som nu heter Sommen, troligen en skyddad havsvik till den Baltiska sjön – början till vår tids Östersjön.
Bo Westling berättade att de uppallade stenblocken främst är koncentrerade till kusterna eller före detta kuster, trots att mycket sten finns i övriga inlandet. Så här är det på flera håll runt vår Jord.
De här stenblocken bildar trianglar och det finns en analogi i dessas placering och uppallning. I Illernområdet finns flera sådana i triangelformation upplagda i så kallat ”Gyllene snittdelning”.
Förutom att olika avstånd i respektive triangel ger det klassiska delningsförhållandet så upprepas detta också vid delning inbördes.
Westling har markerat trettio olika platser med uppallade stenblock på kartblad över sjön Sommen med omnejd. Det framstod då ett cirkel- och linjemönster och alla platserna befanns ligga på skärningspunkter. Därefter uppsöktes ytterligare sjuttio skärningar och samtliga är utmärkta med uppallade block!
Allt kan inte redovisas här, men de som vill fördjupa sig i beräkningarna och framförallt se bo Westlings stora färgfoton av uppallade stenblock ska läsa hans bok ”De flyttade flyttblocken”, som utgavs 1995.

Enkelriktade signalsystem
De linjära kraftfälten mellan stenblocken kan stängas av med t.ex. handen. Kanske kunde man förr i tiden signalera till andra mottagare vid andra uppallade stenblock utefter denna raka linje? Det här är fornlämningar resta av människor och de har använts till någonting, menar Bo Westling och fortsätter:
En gemensam egenhet hos var och en av de uppallade stenblocken är att det vilande, mycket tunga blocket, ofta många tiotals ton, genom sin uppallning får en så liten anliggningsyta som möjligt mot det hårda underlaget. Härvid koncentreras trycket. Som en följd av detta uppstår en piezoelektrisk effekt i de kvartskristaller, som till ca 30 procent finns i den grova granit, som är den bergart som stenblocken huvudsakligen består av. Att våra förfäder skulle ha fysikaliska kunskaper om elektriska spänningar är inte troligt. Men att de däremot kände till verkningarna av de uppbyggda megalitsystemen kan det inte råda något tvivel om.

De uppallade stenblocken skapar energilinjer som utstrålar åt fyra riktade håll. Dessa kan förstärkas av energin från korspunkter i de två rutnät ( Curry respektive Hartmann), som omger vår planet. Det har visat sig att villebråd följer dessa linjer och förr grävde man fångstgropar utefter linjerna eller stod på pass för att lägga ned villebråd.
Ofta träffar man på älgjägarnas skjutpass och älgtorn på eller invid ett uppallat stenblock.
Även om man idag inte känner till de riktade energilinjerna vet man av gammal vana att här ska man stå på pass eftersom det är härförbi som djuren passerar!

Text och foto: Bevan Berthelsen

Bo Westling visar här hur ett forntida signalsystem kunde fungera. Från Birka sändes meddelandena till Hovgården. Eftersom signalsystemet är enkelriktat fick man skicka svaren över en annan linje tillbaka till Birka.